Allt om ADHD utredning (vuxen)
Vuxna och äldreMed ADHD utredning menar man den diagnostiska processen med fokus på ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). För att kunna ställa en diagnos inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar (NPF) som till exempel ADHD eller autismspektrumtillstånd behöver man genomgå en neuropsykiatrisk utredning. Under en neuropsykiatrisk utredning tar man ställning till om den kliniska bilden bäst kan förklaras med en neuropsykiatrisk (utvecklingsrelaterad) diagnos, såsom ADHD/ADD eller autism. ADHD är en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse som medför svårigheter i olika sammanhang. ADHD debuterar i barndomen men det kan dröja med rätt diagnos. Det är därför det behövs en omfattande diagnosprocess med fokus på barndomen när det framkommer misstanke om ADHD hos vuxna.
ADHD utredning syftar till att hjälpa personen förstå bakomliggande faktorer kring svårigheterna vilket i sin tur skapar förutsättningar för rätt hjälp, stöd och behandling. En ADHD utredning hjälper med detta genom att belysa personens svårigheter och funktion i olika sammanhang (såsom familjeliv, arbete, studier, sociala relationer mm). Under utredning beaktar man även personens kognitiva och intellektuella resurser, kompensationsmekanismer och styrkor samt risk- och skyddsfaktorer som finns i närmiljön. Därför omfattar utredningen några moment såsom detaljerad psykiatrisk anamnes, intervju med föräldrar och / eller närstående som kan ge information om personens barndom, samt psykologisk bedömning och psykometriska test. Konsulterna behöver ta ställning till huruvida ADHD-diagnosen är den bästa förklaringen till symtombild eller inte, utifrån alla befintliga underlag.
Information som kommer fram i samband med ADHD utredning hjälper personen att planera mer realistiskt utifrån befintliga svårigheter samt att proaktivt hindra negativa konsekvenserna eller minska funktionsnedsättningen relaterade till diagnosen.
Diagnosen specificeras utifrån mest framträdande symtombild: huvudsakligen ouppmärksam form, huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form eller kombinerad form.
- Hur barndomen allmänt sett ut
- Psykomotorisk utveckling och evnetuella avvikelser
- Svårigheter inom olika områden under barndomen (sociala relationer, skolgång, familjelivet och dylikt)
- Anpassningar som behövts
- Stöd som man har fått från anhöriga, närstående
- Särskilda egenskaper under barndomen
- Genomgång av eventuella riskfaktorer för ADHD
Svårigheter relaterade till ADHD kan se olika ut hos olika individer. Beroende på många olika faktorer kan en del av svårigheterna kompenseras, maskeras, lindras eller intensifieras. Det är mycket vanligt med samsjuklighet för ADHD, nästan alla vuxna med ADHD har också ångest och/eller depressiva tillstånd som tillägg. En del av detta kan handla om konsekvenserna (sekundära komplikationer) av ADHD. Allt detta komplicerar den kliniska bilden och försvårar den diagnostiska bedömningen.
Dessutom kan ADHD-relaterade symtom ändra karaktär genom livet hos samma person. Hos vuxna brukar hyperaktivitet vara mindre påtaglig, den kan se ut som inre rastlöshet eller otålighet. Diagnoskriterier för ADHD och autism kommer ursprungligen utifrån kliniska definitioner av pojkar som hade dessa diagnoser. Hos flickor och kvinnor kan det se helt olika ut. Det är också vanligt med att vuxna tar medicin eller har fysiska sjukdomar som kan se ut som vissa symtom av ADHD. Allt detta medför en högre nivå av komplexitet vilket förutsätter en särskild och detaljerad approach för diagnosen, ADHD utredningen.
Många vill genomgå ADHD utredning via privata aktörer. Detta är mest på grund av långa köer inom den offentliga vården. Att göra ADHD utredning privat kan ha några fördelar. Man har ofta kortare väntetid inför det första besöket. Som patient kan man få mer individuell anpassning för tex besökstider. Vårdgivare har ofta mer flexibilitet och rörelseutrymme. Via privatvårdgivare träffar man några få konsulter, vilket betyder att de inblandade i diagnosdiskussion blir få, vilket är bättre utifrån sekretess och integritet.
Genomgång av tidigare journal
Man går igenom journal som är relevant för utredning.
Bedömning hos psykiater
Du träffar specialistläkare inom psykiatri för en inledande bedömning
Bedömning hos psykolog
Du träffar psykolog som tar detaljerad barndomsanamnes och gör en bedömning
Psykometrisk testning
Du träffar psykolog igen som genomför kognitiv/diagnostisk testning
Kontakt med anhöriga
Man kontaktar en anhörig för att få mer information om din barndom.
Skattningsskalor
Du fyller i detaljerade skattningsskalor om dina svårigheter.
Utlåtande
Du får ett detaljerat diagnosutlåtande om utredningsprocess, genomförda test och den slutgiltiga bedömningen.
Återgivning
Du träffar psykolog en gång till för att få återgivning om utredningen.