Aspergers syndrom (autismspektrum) hos vuxna
Autismspektrum, autismspektrumtillstånd (AST), autism (tidigare Aspergers syndrom) definieras idag som en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse som visar sig i samspel med andra och omvärlden i flera olika livsområden. Diagnosen Aspergers syndrom är inte längre aktuell, man använder nu en mer övergripande kategori som heter ”autismspektrumtillstånd”. Personer som har autism har svårigheter med samspel i det sociala sammanhanget och har restriktiva och begränsade mönster i beteenden och intressen. Man har begränsad eller bristande social ömsesidighet, har svårigheter i kommunikation och skapa (och förstå) relation med andra. Man har också ett relativt oflexibelt tankesätt. Det är viktigt att få diagnosen om man har autism. Med detta inlägg försöker vi förtydliga hur autismspektrum ser ut hos vuxna personer.
Autism har definierats först utifrån kliniska beskrivningar av barn med autism. Det är därför viktigt att veta att autism i vuxen ålder av olika anledningar kan ha varierande symtom och funktion.
Personer med autism (ibland kan kallas autistiskt syndrom) har bland annat svårigheter i två huvudområden:
- Socialt samspel och relationer (social kommunikation)
- Begränsade, restriktiva och oflexibla beteendemönster
Förutom symtom som kan klassificeras under dessa huvudrubriker är det mycket vanligt att man har känslighet för intryck eller svårigheter med att hantera känslor. Kliniska bilden påverkas bland annat av huruvida det finns samsjuklighet med intellektuell funktionsnedsättning (funktionsvariation) eller inte.
Personer med autism har svårt att samspela socialt med andra. Social ömsesidighet i kontakten kan vara bristfällig, man har svårt att förstå de sociala förväntningarna i det sociala sammanhanget. I lindrigare fall gör man ett socialt klumpigt intryck, patienter med svår autism har inga sociala kontakter eller intresse för den sociala kontakten.
Vissa personer med autism lär sig genom åren vissa sociala färdigheter genom att i första hand härma andra i sociala sammanhang. Det betyder dock ofta stora ansträngningar när get gäller kommunikation och socialt samspel för att ”passa in” vilket inte är alltid så enkelt.
En inspirerande video som bl a handlar om hur viktigt det egentligen är med socialiseringsbehov för personer med autism.
Man är oftast oflexibel och har ett restriktivt beteendemönster med begränsad variation i vad man gör / hur man gör. Det är inte ovanligt att man är mer intresserad av faktakunskap med en särskild fascination för detaljer.
I och med att autism och Aspergers syndrom först beskrivits utifrån kliniska bilder av barn som hade dessa egenskaper tog det ganska lång tid innan man kunde se att det också finns vuxna som har dessa svårigheter. Dessutom har man fokuserat mycket på pojkar och män, flickor och kvinnor har varit bortglömda.
Vissa repetitiva beteenden (som heter stimming) använder man för att skapa en trygghet när man har starka känslor. Det kan se konstigt ut men behöver inte vara något som man ska ”behandla bort” eftersom det är ofta personens egna strategier för att hantera svåra känslor.
Repetitiva beteenden kan se ut som tvångssyndrom som består av tvångstankar och tvångshandlingar. Ibland blir det svårt att skilja dessa två tillstånd, eftersom tvångssyndrom kan förekomma hos personer med autism. Viktigaste skillnaden mellan tvångshandlingar och autistiska tvångsmässiga beteenden är att tvångsmässiga beteenden hos personer med autism upplevs som lugnande utan någon obehagskänsla. Däremot personer med tvångssyndrom har en obehagskänsla kvar även om det sker lite förbättring i ångesten med själva tvångshandlingen.
Personer med autism är känsligare för sensoriska intryck. De kan höra ljud andra inte hör, känna lukter som de andra inte känner, de har ett särskilt öga för detaljer och nyanser.
Det som ser ut som ”sameness” med samma rutiner innebär kanske att man skapar en stabilitet med hjälp av att ha vissa referenser, eftersom två upplevelser aldrig egentligen är samma på grund av alla detaljer som personer med autism kan se och känna.
Att hantera intrycksnivå är allmänt en bra strategi för att förbättra känsloreglering. Brusreducerande hörlurar kan exempelvis göra stor skillnad för vissa personer. Viktigt att begränsa intryck innan det blir för mycket.
Svårigheter med känsloreglering är egentligen vanliga när det gäller utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser, särskilt ADHD. Personer med autism har också svårt att skapa utrymme för känslorna, det kan kännas för mycket och leda till vissa reaktioner.
”Meltdowns” handlar om reaktioner där man på grund av svåra känslor tappar kontrollen över sitt beteende under viss tid. Det kan handla om starka känsloreaktioner, eller att vara ”avstängd” (shutdown) ett tag. Det händer mest på grund av någon sorts ”överbelastning”. Ibland har man vissa varningssignaler för meltdowns, såsom ”rumbling” eller ”bolting”.
Utbrott när det gäller känslor är relativt vanligt, även hos personer som har högfungerande autism.
Hur kan man hjälpa en person som har meltdown?
Högfungerande autism var en benämning för personer som hade relativt hög vardagsfunktion även om de hade autismdiagnos. Aspergers syndrom var också en benämning som överlappade ganska mycket denna grupp. Nu efter att man valde att ha en gemensam rubrik för alla autismspektrumtillstånd (autismspektrum) behövs det inte en sådan specificering som en ny diagnos.
Det är inte alltid lätt för personer med autism att känna för sammanhang och helhet. Att se samband mellan olika företeelser och att utifrån detta kunna förutse nästa steg eller det naturliga förloppet är relativt viktigt för vardagsfunktion. Man kan vara bra på detaljer, men saknar ibland denna förmåga (som heter central koherens) vilket försvårar livet på många plan.
Autism nivåer handlar om att ge en ungefärlig bild om nivån av det stödet personen behöver utifrån autismproblematik. På ett grovt sätt sker gradering i tre nivåer utifrån behov av stöd. Autism nivå 1 motsvarar ”kräver stöd”. Autism nivå 2 motsvarar ”kräver omfattande stöd”. Autism nivå 3 motsvarar ”kräver mycket omfattande stöd”. Svårigheter på exempelvis autism nivå 1 kan handla om att ha begränsat intresse av socialt samspel eller bristande ömsesidighet i kommunikation.
Det finns vissa forskare som föreslår att man skulle kunna omdefiniera autism utifrån de starka sidor som personer med denna diagnos ofta har.
Vad som kallas ”brister” i vissa sammanhang kan omdefinieras som ”att kunna lyssna på andra utan fördomar; att visa lojalitet, pålitlighet i relationer; att uppmärksamma detaljer, att effektivt använda tiden (utan ytliga småprat); att vara ärlig och uppriktig; att använda språket mycket nyanserat; att visa unika perspektiv för problemlösning mm.
Se även
Begreppet "diagnos" inom psykiatrin har blivit så viktigt att man börjat planera vård- och behandlingsprocesser med diagnosen i centrum. Att ha en viss diagnos kan betyda mycket för en individ. För att få en specifik form av behandling måste man ha en viss diagnos. Men hur mycket kan man egentligen lita på psykiatrins diagnoser?