Allt om
neuropsykiatrisk utredning
Den neuropsykiatriska utredningen (ibland kallas NPF utredning -neuropsykiatrisk funktionsvariation- eller NP utredning, ibland neuropsykologisk utredning) är en specifik typ av diagnosbedömning inom psykiatri som fokuserar på att diagnostisera utvecklingsrelaterade avvikelser (neurodevelopmental på engelska, med korrekt översättning ”utvecklingsrelaterade avvikelser inom den neurala utvecklingen”). Neuropsykiatrisk utredning inkluderar i första hand ADHD utredning, ADD utredning, autism utredning (tidigare benämning Asperger) och utredning för intellektuella funktionsavvikelser.
Termen neuropsykiatri syftar egentligen på psykiatriska symtom av neurologiska sjukdomar eller neurologiska symtom av psykiatriska sjukdomar. ADHD och autism tillhör till "neurodevelopmentala tillstånd" vilket ofta översätts till svenska som neuropsykiatri på ett felaktigt sätt. Den korrekta benämningen är "utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser".
Med hjälp av en neuropsykiatrisk utredning kan man förstå och utveckla insikt kring vissa svårigheter som kan ha central betydelse i hur personen fungerar. Man kan anpassa livet utifrån sina egna resurser och svårigheter samt få möjlighet till rätt behandling och insatser för kunna bli ”sitt bästa jag” och må så bra som möjligt. En utredning kan ibland också vara ett stöd i kontakten med olika myndigheter samt inom vården.
Nej. Utvecklingsrelaterade avvikelser debuterar som regel tidigt under barndomen och man behöver göra en bedömning av barndomen för att förstå anledningar till svårigheter och funktionsnedsättningar. Livets krav, stöd från anhöriga, individuella prioriteringar och preferenser varierar genom åren. Allt detta medför komplexitet i bedömningsprocessen.
Det kan variera beroende på olika faktorer såsom tillgänglighet av anamnestisk information, komplexitet av den kliniska bilden eller antal ombokade besök under utredningsprocessen.
Både ADHD och autismspektrum är kliniska diagnoser och det finns inte någon specifik test för diagnos. Däremot hjälper det oftast att göra olika psykometriska test för att förstå individuella stykor och begränsningar, förutse prognosen bättre och ibland att utesluta mer generella svårigheter som kan se ut som ADHD. Hos oss är det individuellt anpassad med vilka diagnostiska instrument vi använder. Det är dock ganska vanligt att vi gör omfattande test om kognitiva förmågor.
Det är alltid bättre med att träffa en psykiater för en inledande bedömning innan man börjar med hela utredningsprocessen. Psykiatern gör en bedömning kring relevans, lämplighet och indikation för fortsatt utredning. Du behöver inte gå igenom (och betala för) hela utredningen om du inte behöver.
Det finns inget hinder att göra samma diagnostiska process för äldre personer. Det viktigt att klargöra denna frågeställning i och med att detta oftast är något man har fastnat i sedan länge. Att få klarhet kring närvaro eller frånvaro av diagnos medför ofta en lättnad och förståelse hos alla, men ibland även viss sorgreaktion, särskilt hos äldre. Viktigt att konsulterna som gör utredningen har kunskap om dessa processer.
Genomgång av tidigare journal
Man går igenom journal som är relevant för utredning.
Bedömning hos psykiater
Du träffar specialistläkare inom psykiatri för en inledande bedömning
Bedömning hos psykolog
Du träffar psykolog som tar detaljerad barndomsanamnes och gör en bedömning
Psykometrisk testning
Du träffar psykolog igen som genomför kognitiv/diagnostisk testning
Kontakt med anhöriga
Man kontaktar en anhörig för att få mer information om din barndom.
Skattningsskalor
Du fyller i detaljerade skattningsskalor om dina svårigheter.
Utlåtande
Du får ett detaljerat diagnosutlåtande om utredningsprocess, genomförda test och den slutgiltiga bedömningen.
Återgivning
Du träffar psykolog en gång till för att få återgivning om utredningen.
Diagnosutredning är ett teamarbete som kräver kompetenta konsulter, både psykiater och psykolog.
-
1Vilken psykiater kommer du träffa?
Om du har pågående medicinsk behandling, vem ska bedöma effekten av pågående medicinering över utredningsprocessen? Vilken psykiater bedömer somatiska tillstånd?
-
2Vad händer efter utredningen?
Du har fått en diagnos som hjälper dig att förstå bakgrunden till dina svårigheter.
Vad händer nu?
Kan man erbjuda behandling? Hur länge behöver du vänta? -
3Hur mycket ska du betala?
Fråga om den riktiga kostnaden för hela utredningen, inte bara ingångspriset. Se till att få information om det slutgiltiga priset.
Övriga frågor och svar om neuropsykiatrisk utredning
Det man ofta menar med ordet behandling inom ADHD-sammanhang är medicinering i form av CS (centralstimulantia). Det är egentligen en snäv syn på det man kan egentligen göra för ADHD.
Dels utifrån att det mycket ofta finns en samsjuklighet med någon annan diagnos (ev. depression eller ångestproblematik), dels att personen ofta behöver hjälp med hantering av vardag och utveckla struktur dels att det ofta finns behov av psykoterapeutiska och psykoedukativa insatser, kan man göra mycket mer än CS-behandling för ADHD.
För datasäkerhet behöver du först logga in med BankID och ställa dina frågor via kontaktformen efter inloggningen. Du kommer då få svar på frågorna via säkra meddelanden i systemet.
Detta kan variera beroende på den kliniska bilden, tillgänglighet av dig och dina anhöriga och det aktuella behovet men det bör inte dröja mer än en månad.
Se även:
Mindre kända fakta om ADHD
Många tror att ADHD enbart handlar om uppmärksamhetsbrist. Det stämmer inte! Med denna artikel sammanfattar vi mindre känta fakta om ADHD.
Diagnos inom psykiatri
Diagnosbegreppet har blivit mer och mer avgörande när det gäller att fatta beslut inom psykiatri. Hur mycket kan man egentligen lita på diagnos? Med denna serie börjar vi med lite bakgrund om diagnoser.