ADHD symptom hos vuxna: mer än "attention deficit" | mindeed
ADHD symptom hos vuxna: mer än

ADHD symptom hos vuxna: mer än "attention deficit"

Direnc Sakarya · 2021-08-30
Hem»ADHD»ADHD symptom hos vuxna: mer än ”attention deficit”

ADHD symptom hos vuxna behöver inte präglas av koncentrationssvårigheter. Att diagnostisera eller utvärdera vuxen-ADHD med fokus på uppmärksamhetsförmåga kan därför vara missledande. Det är oftast andra saker som är jobbigare och mer frustrerande än eventuella uppmärksamhetssvårigheter.

Med detta inlägg försöker vi diskutera övriga ADHD-relaterade symtom.

ADHD diagnos hos vuxna: DSM-kriterier

ADHD relaterade svårigheter debuterar tidigt och är varaktiga och bestående. Dessa svårigheter är framträdande i flera olika situationer och förorsakar så stora svårigheter att det är berättigat att det innebär funktionsnedsättning.

Här kan du ta del av ADHD diagnoskriterier hos vuxna enligt DSM-5

Mer än "uppmärksamhetsstörning"

Det är vanligt med fördomar mot personer med ADHD-diagnos utifrån vissa felaktiga uppfattningar om diagnosen. Fram till nyligen kunde man till exempel inte vara polis om man hade en ADHD-diagnos. Personer med ADHD behöver oftast skicka läkarintyg till Transportstyrelsen för att styrka att de sköter sin behandling väl och att de inte utgör någon trafikfara.

Detta verkar till synes självklart eftersom diagnosen heter  “uppmärksamhetsbrist (attention-deficit). Det finns flera anledningar till varför det har blivit så, bl a att ADHD hos vuxna relativt nyligen har uppmärksammats som en diagnosformulering och diagnostiska kriterier har konceptualiserats utifrån beskrivningar av barn med ADHD.

Hos vuxna behöver ADHD symtom inte präglas av koncentrationssvårigheter. Att tänka på vuxen-ADHD med fokus på uppmärksamhetsförmåga kan därför vara missledande. Med detta inlägg vill jag berätta om några mindre kända egenskaper hos ADHD som inte direkt är kopplade till s.k. uppmärksamhetsrelaterade symtom.

1. Svårigheter med känsloreglering

Hos vuxna med ADHD är det vanligt att ha humörsvängningar, vilket oftast är kopplat till svårigheter med känsloreglering. Känslorna upplevs intensivare och man kan utifrån detta vara reaktiv och känslostyrd, lite mer än personer som inte har denna diagnos. När man är arg kan det ibland gå överstryr och i kombination med impulsivitet kan man göra eller säga saker som man sedan ångrar sig.  Efter upprepade negativa upplevelser kan man ta avstånd från andra och utveckla något tillstånd som vissa kallar “Rejection sensitive dysphoria (RSD)“. RSD diskuteras allt oftare som en viktig anledning till funktionsnedsättning relaterad till ADHD, ibland utan att nämna termen RSD. År 2020 publicerades en studie som handlade om validering av svårigheter med känsloreglering som en subtyp av ADHD och forskare tyckte att fokusera på humörsvängningar och svårigheter med känsloreglering diagnosmässigt skulle vara en mer relevant approach jämfört med hur det nu är i DSM-5.

Det är tyvärr ganska vanligt att svårigheter med känsloreglering hos personer med ADHD tolkas fel, som emotionellt instabil personlighetssyndrom, bipolär sjukdom eller andra tillstånd med liknande kliniska symtom.

ADHD symptom hos vuxna
2. ADHD symptom hos vuxna handlar inte mycket om hyperaktivitet heller

Hyperaktivitet kan se olika ut hos vuxna med ADHD jämfört med barn. Hos vuxna behöver det inte handla om en motorisk överaktivitet, man följer oftast vissa sociala normer och regler även om man upplever rastlöshet på insidan. Däremot är det ganska vanligt att man har “mind-wandering” i olika grad vilket kan ha konsekvenser i kommunikation: man dagdrömmer, tappar den röda tråden eller pratar om något som inte är direkt kopplat till samtalsämnet. Andra kan ha svårt med att följa den röda tråden till fullo eftersom man börjar prata om något specifikt utan att ge några ramar kring samtalsämnet eller att först berätta om sammanhanget. Dessa kan se ut som uppmärksamhetsbrist men handlar egentligen om tankemässig överaktivitet.

Mind-wandering anses vara en stark komponent av ADHD och är egentligen betydligt starkare associerat med ADHD-relaterad funktionsnedsättning än de befintliga diagnoskriterierna.

Med det sagt är det även viktigt att nämna att reglering av aktivitetsnivån också kan vara ett problem hos personer med ADHD. Man vet oftast inte riktigt när man behöver en paus, eller helt enkelt hur man vilar.

3. En överdriven nivå av entusiasm för "det nya"

Vuxna med ADHD kan lätt fastna i något nytt som de tycker om. Detta kan pågå i dagar, veckor, eller månader. Det nya intresset kan vara mycket intensivt och ta mycket tid och tillsammans med prioriteringssvårigheter och bristande förmåga att “vila” blir det en negativ kombination som kan leda till trötthet utan insikt om orsaken. Denna entusiasm är nästan alltid övergående och innefattar inte någon form av långsiktig planering. Det är inte ovanligt att vuxna med ADHD har sådana utrymmen hemma som är överfyllda av olika intresse- eller hobbylådor, oftast för övergående intressen.

Relaterat till detta är det också vanligt att man förvandlar små uppgifter till stora projekt. När man exempelvis börjar med att plocka undan saker i hemmet kan det plötsligt bli en storstädning, som dock saknar struktur. Man börjar intensivt och försöker göra allt på en gång, vilket så småningom leder till att man inte ens lyckas bli färdig med att plocka undan – vilket ju var planen från början. Detta kan ibland benämnas med termen “prioriteringssvårigheter”. Man prioriterar helt enkelt ineffektivt.

Som tillägg till detta är det också relativt vanligt med svårigheter gällande långsiktigt tänkande, vilket i kombination med ovanstående medför att man tackar ja till olika förslag, projekt och åtaganden utan att tänka eller planera långsiktigt. Det är därför vanligt med att personer med ADHD har många ofärdiga – vilande – projekt.

4. Kan vara bipolärt syndrom

Det är vanligt att andra diagnoser tillkommer som en del av samsjukligheten under förloppet av ADHD. Psykiatrisk samsjuklighet hos patienter med ADHD kan handla om diagnoser som tillkommer som en konsekvens av ADHD, diagnoser som tillhör till ADHD (men har bedömts fel) eller diagnoser som förekommer oberoende av ADHD.

Hälvten av personer med ADHD anses ha någon form av psykiatrisk samsjuklighet. Det är vanligt med depressiva störningar, ångestsyndrom och OCD som tilläggsdiagnoser till ADHD.

Det som är mindre välkänt när det gäller samsjuklighet är att diagnosen bipolär sjukdom också är relativt vanlig hos personer med ADHD. Var 13:e patient med ADHD har bipolärt syndrom och var 6:e patient med bipolärt syndrom har ADHD. Dessa diagnoser har många överlappande symtom och det kan vara svårt för konsulter som genomför utredningen att skilja dessa två tillstånd åt utan relevant klinisk erfarenhet. Studier som visar denna association har utförts med patienter som efter många års fördröjning kunnat få sin rätta diagnos.

Här hittar du mer information om Bipolär sjukdom.

5. ADHD medför ökad risk för övervikt

Ätstörningar förekommer betydligt oftare hos personer med ADHD. Några anledningar till detta är:

  • Tendenser att välja mat som är snabb-belönande (som kolhydrater)
  • Tendenser att äta mat när man är understimulerad, hetsätning 
  • Svårigheter med att utveckla långsiktiga, hälsosamma matvanor 
  • Tendenser att äta impulsivt  

En tydligare association börjar märkas mellan ADHD och typ-2 diabetes, samt med PCOS hos kvinnor.

Det är viktigt med att träffa konsulter som har kunskap och expertis inom dessa aspekter.

Om du kommer att genomgå en neuropsykiatrisk utredning bör du ta del av viktiga frågor inför utredningen. Det är viktigt att få svar på dessa frågor inför en privat neuropsykiatrisk utredning för att vara säker på att utredningen håller tillräckligt god kvalitet.

Se även

Aspergers syndrom (som nu heter autismspektrumstörning) definieras idag som en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse som visar sig i samspel med andra och omvärlden. Personer som har autism har svårigheter med samspel i det sociala sammanhanget och har restriktiva och begränsade mönster i beteenden och intressen. Man har begränsad eller bristande social ömsesidighet, har svårigheter i kommunikation och skapa (och förstå) relation med andra. Man har också ett relativt oflexibelt tankesätt. Med detta inlägg försöker vi förtydliga hur autismspektrum ser ut hos vuxna personer.



Disclaimer
Vi strävar efter att publicera uppdaterad klinisk information som principiellt kan hjälpa både personer med psykisk ohälsa och de som jobbar med psykiatri och psykologi. Allt innehåll som publiceras via mindeed.se presenteras i informativt syfte och ersätter inte en specifik diagnos, behandling eller uttalande som rekommenderats till dig av en legitimerad vårdpersonal i samband med en formell vårdkontakt.